Schacknovell

Stefan Zweig (1881-1942) var en österrikisk författare, journalist och dramatiker av judiskt påbrå. Under 1920- och 1930-talen befann han sig på höjden av sin karriär och var en av mest lästa författarna i världen samt nära vän med bland annat Sigmund Freud och Richard Strauss. Vid Hitlers maktövertagande flyttade Zweig från Österrike till England och senare till USA och Brasilien. Han var oerhört produktiv och skrev både noveller, romaner, biografier och teaterpjäser.

Ombord på ett ångfartyg, med kurs från New York till Buenos Aires, möter en liten grupp schackentusiaster den ryske världsmästaren i schack, Mirko Czentovic, som är på väg till en turnering. Czentovic är kylig och arrogant, men de lyckas övertala honom till att spela ett parti schack – som ryssen naturligtvis vinner överlägset. Under nästa parti råkar en annan av fartygets passagerare gå förbi. Det är den mystiske Dr B som omedelbart fascineras av spelet och börjar ge amatörerna råd, så att partiet, som annars såg hopplöst ut, slutar oavgjort. Han uppmanas nu att spela ensam mot Czentovic och till allas förvåning lyckas han besegra mästaren. Därefter uppenbaras hur Dr B har kommit att förfoga över sin unika förståelse för spelet och vilket pris han har fått betala för den, när han berättar sin extraordinära historia för novellens jagberättare.

Schacknovell är Stefan Zweigs sista bedrift och mästerverk. Han avslutade novellen under sin exil i Brasilien och skickade den till sin amerikanska förläggare bara några dagar innan han, tillsammans med sin fru, begick självmord år 1942.

Fyra dagar efter att det första brasilianska fartyget sänktes av en nazistisk ubåt, och Zweigs nya exilland därmed blev inblandat i andra Världskriget, beslutade författaren att kapitulera, liksom Dr B i slutet av Schacknovell bestämmer sig för att dra sig ur partiet mot Czentovic när det går upp för honom att han har låtit sig ryckas med allt för mycket. Novellen kan alltså läsas som en allegori över konfrontationen mellan humanism och nazism.

”I början av 40-talet läste jag Stefan Zweigs berömda novell Schack. Den kom ut 1942, alltså sedan Zweig efter Österrikes ’Anschluss’ till Tyskland emigrerat till Brasilien. Jag hade i min barndom läst några av hans böcker, tyckte, i likhet med den litterära samtiden, att han var en stor författare. Novellen Schack bekräftade mina barndomserfarenheter.” – Harry Schein, Dagens Nyheter